Nu lämnar jag den här bloggen !

Byeeeeeeeee, nej men, har börjat blogga på den här istället, har precis lagt ut första chaptret och håller
på med andra, så snälla, börja följ den andra istället?
Och just det, kommer inte radera den här bloggen, whatever, puss!
Naw.

SVAR!

ellinor om Kände bara att jag måste svara på detta !:
Varför göra en ny blogg? :p Du kan ju bara börja om här! :)

Sv: Jag vill börja på en ny blogg för att jag hatar det här namnet, hatar att det är dubbel i
och så, så jag byter blogg helt enkelt, men alla min noveller finns ju som sagt där, så det
blir bara en snyggare blogg och ett bättre namn !

Kände bara att jag måste svara på detta !

sharia  (sharia98@live.se) om THE ONE AND ONLY - CHAPTER 29 - THE END.:
så du skainte skriva mer om justin bieber?:)

Sv: Jo, det ska jag faktiskt, har börjat med en ny novell men har bara ett utkast, dock så har jag ett annat namn för har skapat en ny blogg jag kommer lägga ut den, kommer länka här och alla mina gammla noveller finns även i arkivet för den bloggen!

THE ONE AND ONLY - CHAPTER 29 - THE END.

- Aouch! why did you do that Justin? frågade jag honom och låtsades vara ledsen.

- Baby, you asked me to pinch you, i only did as you said, that was bad? frågade han oskyldigt medans han flinade, och jag lipade.

- Sometimes you're such an ass. svarade jag drygt.
- And you love it. sa han och blinkade, om sanningen skulle fram, ja, ja det gjorde jag.

Efter som jag och Justin var data nördar så hade båda vi med oss våra laptops, han hade en macbook, avis.se *sadface*
Men i alla fall så låg vi och kollade på Harry Potter och Fången Från Azkaban, hahaha, vet ni hur roligt det är att kolla på Harry Potter med Justin?
- Asshole. sa Justin åt Harry när han kom upp i bild och jag fnittrade.
- Justin, he's not an asshole, he's cute! sa jag och log mot skärmen. Han var so damn cute, asså shit!
- He thought i was a Girl, and you say he's cute? frågade Justin och kollade på mig med ledsna ögon, aaw.
- Aaaw, don't look like that, you slept with Hermione, so you got your payback, didn't you? frågade jag honom och log.
- I'd rather sleep with you. sa han och blinkade.
- I know you would baby. sa jag flinade och blinkade mot honom.
- You're such a tease, do you know that? frågade han mig med sina sexiga ögon, kan någon snälla döda mig innan hans ögon gör det?
- Tss, i know you love it. sa jag och blinkade, samtidigt så lade jag handen på hans lår, det kallas att retas, väldigt roligt.
Justin försökte vara normal och ignorera det, men det gick inte så bra, det gick inte alls bra faktiskt.
Jag flyttade handen högre och högre upp.. och hans reaktion var väldigt underhållande att se om man säger så, jag kan inte ordet på svenska, men det heter... okej, glömmt det ordet också, men jag vet inte om ni kommer förstå nu.. men han typ skevlade till, ni vet, man tar ett djupt andetag i shock och rösten blir helt skakig när man försöker  prata?
Det var mest för killar det hände dock, haha, Justin var så nu, det kallas att tortera ens pojkvän *blink*
- Justin, do you want me to stop? frågade jag med ängla ögon och flyttade handen lite högre upp.
Justin sa inget utan tog et till andetag in, haha.
Vill ni verkligen veta vad som hände den natten, för jag skulle inte tro det, haha, det här låter fan äckligt, och barn förbjudet, hahaha!
Kan inte fatta att jag håller på så här, nästa morgon så vaknade jag upp av att dem vackra solstrålarna, jag var i Justin's armar.. och det var underbart.
Slut:
Så, vad hände med mig och Justin?
Wel.. när vi var i Miami, så träffade jag en kille, vi var bara vänner.. jag lovar, men han kysste mig i en jacuzzi, och då kom Justin, han såg det, och vi bråkade resten av resan, det gick över styr så vi gjorde slut.
Justin hittade en ny tjej 2 månader senare, och det var Stephanie, jag kände mig sviken, men vad kunde jag göra liskom?
Men bara någon månad senare så fick mamma ett jobb som mode designer i New York, så det var bara att packa väskorna och följa med dit, jag älskade Mode, det gör jag fortfarande, så det var perfekt för mig, jag fick nya kompisar, och allt sånt.
Det skvallras fortfarande om mig på vissa bloggar, men inte för att jag är Justin Bieber's ex flickvän - även fast jag är sedd som det också - utan för att jag är en mode ikon.
Men det var fortfarande svårt, min vänner tvingade mig en gång på en konsert, dem sa inte vem det var men jag gick med på det.. dem hade till och med Meet'n'Greet, men vems konsert var det tror ni?
Justins... Jag klarade knappt av att vara där, men han kände inte igen mig då.. för jag är blond nu, gillar det bättre, och alla säger att det passar mig perfekt.
Han såg inte att det var jag, försen han kollade in i mina ögon och hörde mig prata, men han hatar mig, det vet jag.
För tillfället är jag singel, saknar Justin och hatar Stephanie, som han nämnde på sin konsert, det var tortyr, jag började gråta, på riktigt.
Jag vet att en låt från hans album Believe är skriven till mig, även fast han säger att den var skriven till Stephanie, jag kan inte hjälpa det men att börja gråta när jag tänker på allt, men vad ska man göra?
Ni vet.. You Never Really Get Over The One's You Love, You Just Learn To Live Without Them. Men så var det inte för mig, för... han var verkligen The One And Only för mi
Efter som jag och Justin var data nördar så hade båda vi med oss våra laptops, han hade en macbook, avis.se *sadface*
Men i alla fall så låg vi och kollade på Harry Potter och Fången Från Azkaban, hahaha, vet ni hur roligt det är att kolla på Harry Potter med Justin?
- Asshole. sa Justin åt Harry när han kom upp i bild och jag fnittrade.
- Justin, he's not an asshole, he's cute! sa jag och log mot skärmen. Han var so damn cute, asså shit!
- He thought i was a Girl, and you say he's cute? frågade Justin och kollade på mig med ledsna ögon, aaw.
- Aaaw, don't look like that, you slept with Hermione, so you got your payback, didn't you? frågade jag honom och log.
- I'd rather sleep with you. sa han och blinkade.
- I know you would baby. sa jag flinade och blinkade mot honom.
- You're such a tease, do you know that? frågade han mig med sina sexiga ögon, kan någon snälla döda mig innan hans ögon gör det?
- Tss, i know you love it. sa jag och blinkade, samtidigt så lade jag handen på hans lår, det kallas att retas, väldigt roligt.
Justin försökte vara normal och ignorera det, men det gick inte så bra, det gick inte alls bra faktiskt.
Jag flyttade handen högre och högre upp.. och hans reaktion var väldigt underhållande att se om man säger så, jag kan inte ordet på svenska, men det heter... okej, glömmt det ordet också, men jag vet inte om ni kommer förstå nu.. men han typ skevlade till, ni vet, man tar ett djupt andetag i shock och rösten blir helt skakig när man försöker  prata?
Det var mest för killar det hände dock, haha, Justin var så nu, det kallas att tortera ens pojkvän *blink*
- Justin, do you want me to stop? frågade jag med ängla ögon och flyttade handen lite högre upp.
Justin sa inget utan tog et till andetag in, haha.
Vill ni verkligen veta vad som hände den natten, för jag skulle inte tro det, haha, det här låter fan äckligt, och barn förbjudet, hahaha!
Kan inte fatta att jag håller på så här, nästa morgon så vaknade jag upp av att dem vackra solstrålarna, jag var i Justin's armar.. och det var underbart.


Slut:


Så, vad hände med mig och Justin?
WelL.. när vi var i Miami, så träffade jag en kille, vi var bara vänner.. jag lovar, men han kysste mig i en jacuzzi, och då kom Justin, han såg det, och vi bråkade resten av resan, det gick över styr så vi gjorde slut.
Justin hittade en ny tjej 2 månader senare, och det var Stephanie, jag kände mig sviken, men vad kunde jag göra liskom?
Men bara någon månad senare så fick mamma ett jobb som mode designer i New York, så det var bara att packa väskorna och följa med dit, jag älskade Mode, det gör jag fortfarande, så det var perfekt för mig, jag fick nya kompisar, och allt sånt.
Det skvallras fortfarande om mig på vissa bloggar, men inte för att jag är Justin Bieber's ex flickvän - även fast jag är sedd som det också - utan för att jag är en mode ikon.
Men det var fortfarande svårt, min vänner tvingade mig en gång på en konsert, dem sa inte vem det var men jag gick med på det.. dem hade till och med Meet'n'Greet, men vems konsert var det tror ni?
Justins... Jag klarade knappt av att vara där, men han kände inte igen mig då.. för jag är blond nu, gillar det bättre, och alla säger att det passar mig perfekt.
Han såg inte att det var jag, försen han kollade in i mina ögon och hörde mig prata, men han hatar mig, det vet jag.
För tillfället är jag singel, saknar Justin och hatar Stephanie, som han nämnde på sin konsert, det var tortyr, jag började gråta, på riktigt.
Jag vet att en låt från hans album Believe är skriven till mig, även fast han säger att den var skriven till Stephanie, jag kan inte hjälpa det men att börja gråta när jag tänker på allt, men vad ska man göra?
Ni vet.. You Never Really Get Over The One's You Love, You Just Learn To Live Without Them. Men så var det inte för mig, för... han var verkligen The One And Only för mig.
Och vet ni vilka dem sista orden jag viskade när vi gick ifrån Meet'n'Greet:n var?
Kan ni gissa?
Dem orden var "I Love You"
Men jag tror inte han hörde dem.. och han kommer aldrig få höra dem igen, i alla fall inte från mig.

Hello Babies, Ni trodde väll itne att jag skulle lämna er utan ett slut?
Så vad tycker ni om novellen? Det är okej om ni tycker den är helt fucked up och att det var bra att jag slutade den, för det tycker jag också!
Men ska bara fixa lite grejer, sen börjar jag med en ny!
Puss :*

Hjälp mig, snälla ?

Har inga idéer och vill börja om, ny blogg, ny novell, nytt allt!
Men hatar själv när folk bara avslutar sina noveller, men ni år helt ärligt bestämma!
Så ja, har massa ideér för nya noveller, men ingen för den här, hatar den helt ärligt, men ni bestämmer, så kommentera!

THE ONE AND ONLY - CHAPTER 28

Jag var inte som dem i Jersey Shore alltså!
Jag vet inte hur länge jag satt där, men jag blev kall tillslut, och gick in, jag är korkad jag vet, men
jag har bra korppsvärme och imunförsvar, så därför klarar jag mig alltid, eller nästan.
Jag satte på mig min One Piece som jag enegtligen hatar och fröp ner i mina varma stora säng, och somnade på direkten.


Tre Dagar Senare

Nu var jag på flygplatsen med Justin, vi gick igenom massa kontroller samtidigt som vi blir stalkade av hans fans och paparazzi's, men Justin som var sååå gullig så skrev en massa aoutografer och tog så många bilder som han kunde, ni vet, vi har ett flyg som vi måste med.

Men anyways, vi gick igenom alla kontroller och skit, på riktigt, det var typ 10000000 gånger mer grejer nu, bara för att ja, han är Justin Bieber, men såhär hög säkerhet trodde jag inte att dem hade.

Jag antar att jag hade fel, plus, Justin's fans är ganska galna, i alla fall vissa, andra är gulliga och snälla.
Medans vi satt och väntade på att planet skulle lyfta så satt jag inne på Twitter och facebook, ja, jag har facebook, nej, ni kan inte hitta mig, det är det som är grejen, ni kan inte hitta mig och adda mig, för, min profil syns bara för dem jag vill att den ska synas för, det är som om alla ni är blockade, fast jag kan se era profiler och adda er om jag vill.

Så ja, jag kollade igenom facebook, det var ganska boring, för asså, inget hände, tänk att man kan ha 500 vänner, 200 av dem inloggade, och ändå så händer inget?
Så tråkigt.

På riktigt, usch!
Så vad gjorde man?

Stängde ner facebook och var bara på twitter, fast där hände det inte så mycket heller, så aa, slutade med att jag gick in på safari och gick in på justinbieberfanficiton.com, asså haha egentligen, jag har Justin bredvid mig, och sen går jag in på en sånn där sida?

Lite ironiskt.
Jag vet inte vilken jag läste, tror den hette Dark Blue eller nått, vet inte riktigt.
- Baby, what are you doing? frågade Justin medans han kikade över min axel.
- Don't tease me! svarade jag och vände iPoden mot hans håll, han skrattade lite och tog den ifrån mig.
- Eyy, i was reading that! svarade jag och hans skrattade lite, skit sött.
- Well, not anymore. svarade han och blinkade, inte snällt asså!
- You're such a tease! svarade jag och kollade surt på honom.

- Something we have in comment, don't we? sa han, log lite och blinkade.
- Since when are you a wanna be Chuck Bass? frågade jag honom med elaka ögon.
- How is Chuck Bass? frågade han och kollade konstigt på mig.

- Don't you know who Chuck Bass is? Have you never ever watched Gossip Girl!? frågade jag honom med min "Du-måste-skämta" röst, och ögon, och en massa annat.
- No? frågade han mig, som om jag var ett freak.

Jag tog min iPod ifrån honom och googlade "Chuck Bass" och tryckte på bilder.
- Don't you know who he is? frågade jag honom.
- Yes, that's Ed Westwick? svarade han och kollade konstigt på mig.
- NO! That's Chuck Bass! svarade jag och suckade.
- Hahahah, you're so cute, but seriously, am i a mini version of
Ed Westwick? frågade han och jag nickade.
- With your low sexy voice, the way you try to seduce me, and that sexy look in your eyes, it's driving me insane. viskade jag i hans öra, men lutade mig tillbaka efteråt, det var typiskt mig, att alltid reta honom.

Eller inte bara honom, jag retas med alla killar och endel tjejer, ni vet, dem som är "jag har sovit över med en kille, jag är så cool" ni vet dem?
Ja, vet ni vad man svarar?

"Killar har stånd när dem sover, hoppas ni inte sov i samma säng" och ler, hahahah, förlåt, men, när en tjej är en bitch mot mig, är jag det tillbaka, det är självförsvar okej?

Jag vet itne om ni gör så, men jag gör det, jag har gjort det sen jag var liten, det är naturligt, vad jag vet så gör alla tjejer det, särskilt mot killar, vi beter oss som bitchar för att vi ska tro att dem kommer vara som killen innan, och krossa ens hjärta?

Känner ni igen er?
För jag gör, när folk säger sånt, så förstår jag dem precis.
Men jag vet inte, alla är olika, alla är unika som folk säger.

Jag gillar inte ordet unik, eller unika, för det betyder inte något längre, jag vill inte vara unik, jag vill vara speciell.
- And you call me a tease. väste Justin i mitt öra, vilket jag inte var beredd på.

Jag nickade bara, kunde inte göra mycket annat, jag ville ha Justin, och jag ville ha honom nu, men jag var fast på en 5 timmars flight till Miami, men sen är han min, om jag får som jag vill.
- You're so cute, so innocente. väste Justin senare.

Jag vände på mitt huvud för att svara, men istället så pressades hans läppar mot mina när jag vände på huvudet, han kysste mig mjukt, det var underbart, men såklart, så skulle han retas och luta sig bort från mig.
Jag suckade lyckligt även fast hans läppar lämnade mina.

- Have i told you, you're an amazing kisser? frågade jag honom.
- No, but i know you think so. svarade han och blinnkade.

Framspolning

Jag skulle kunna berätta allt om flygningen?
Men, jag sov för det mest, och gissa vad Justin gjorde, han tog en bild, som finns ute på twitter nu, TACK JUSTIN -.-

Påminn mig om att döda honom okej?
Eller åtminstonde pranka honom tillbaka, för jag svär, han ska inte komma undan så lätt, verkligen inte.

Om jag var Justin, skulle jag var rädd, men han är ett bad ass, inte rädd för något, HA!
Det var i alla fall vad han sa.

- Justin, i'm so going to kill you. muttrade jag surt mot honom.
- Baby, i know you won't, you love me to much. sa han och blinkade.

Jag skrattade och slog honom på armen löst, haha, minnen, ni vet Christian Beadles?
Han hade sagt att tjejer bara slog en kille när hon gillade honom, och sen så sitter det
en tjej bredvid och slår honom?

Hahahah så skön är den videon.

När vi kom till hotellet- som var 5 stjärnigt - så var det mörkt ute, tack vare den långa resan och tids skillnader och sånt, ni vet?

- Oh my Gooosh! Please pinch me! sa jag och kollade runt i hela rummet, Justin hade på något sätt fixat så vi fick en egen bungalow, omg, jag älskar verkligen den killen, och inte bara för det här.

Asså det var så fint, vi hade till och med en liten brygga som man kunde hoppa i vattnet, för ja, den låg över vattnet, det var så sjukt fint.

Kändes mer taget från en film en verklighet, gosh, fattar fortfarande inte varfrö Justin gör sånt här för mig, hn är underbar och jag skulle fna inte byta bort honom för något.

Vet ni vad Justin gjorde?
Han Nöp mig!

- Aouch! why did you do that Justin? frågade jag honom och låtsades vara ledsen.

- Baby, you asked me to pinch you, i only did as you said, that was bad? frågade han oskyldigt medans han flinade, och jag lipade.

- Sometimes you're such an ass. svarade jag drygt.
- And you love it. sa han och blinkade, om sanningen skulle fram, ja, ja det gjorde jag.

Fyra Kommentarer för mer, ledsen för så lång väntan men min dator är lite cp och photoshop ville inte, men nog med ursäkter nu, KOMMENTERA!

THE ONE AND ONLY - CHAPTER 27

Inget illa menat, men jag störde mig verkligen på den, lika mycket som jag störde mig på
min svenska brytning som jag haft i början, hade varit tyst 24/7, men nu garvade jag åt det och kallade mig själv ett mongo barn, gud, saker förendras verkligen.


Vet ni, jag kunde förklara min jul, men jag ville inte, den var misslyckad och tråkig och ja, Stpehanie hatar mig.
På riktigt, seriöst.
Men ändå, man tar en dag i taget.

Så nu satt jag ute på min trappa, utan jacka eller något, men gåshud, och jag frös, frös som fan, men det sket jag i, jag struntade helt klart i det, på riktigt.
Jag hade värre problem, som att alla hatade mig kanske?

Helt ärligt, jag var aldrig inne på msn, för aa, det var tråkigt, men nu hade jag, och jag hade blivit hatad på, Stephanie kallade mig en hora, sa att alla var på hennes sida och jag trodde henne, varför vet jag inte, men jag gjorde det.

Just nu, ville jag bara ta ett rak blad och pressa det mot min hanled, men det
kunde jag inte, för det fick konsekvenser.
Justin skulle nog se det i Miami, för jag menar, man kan inte direkt gå med långarmat i Miami, okej, det
där lät på något sätt fel, men helt seriöst, jag tänker inte skära mig, det är väll en bra sak?
Ändå så var det lilla jag som grät och hade texterna till Sofijah låtar i huvudet.

Mina tårar är för många, har förvandlats till blod
Kanske vore det bäst om bara lilla Issa (Fia) dog


Vore det bäst, om jag bara dog, eller?
För jag vet inte längre, jag satte på alla Sofijah låtar jag hade, tårar rinnande ner för mina kinder, men det var ingen här, ingen som skulle trösta mig, ingen som skulle kyssa mig och säga att allt var okej, jag hade velat packa för Miami, men det hade Justin redan hjälp mig med, jag ville göra något, bara ha något att göra, men det hade jag inte, för vad skulle jag göra?

Allt jag dög till vara att äta, gråta och sova, om ens det
Jag vet inte varför allt det här drabbar mig nu, men några visa ord från Sofijah kan nog förklara:

När livet sviker är det bra att vara två
Men ena halvan av mig slutade förstå
Att när en vän försvinner finns det inte mycket kvar
Och jag glömmer dig mer för varje dag

Men jag blev lämnad här, som tack för hjälpen

Vi gick skilda vägar, greppade tag i andras händer
Jag försökte göra allt, men det va du som gjorde fel
Löften om att bry sig som inte längre finns mer
Va ärlig mot dig själv, va det såhär det skulle bli?


Fattar ni, jag blev lämnad, och jag klarar inte det här ensam, den lilla horan som Stephanie kallade mig, var ensam och liten, men det visste inte hon, om hon visste skullke hon ha dömt mig för länge sen, Stephanie och jga var som Piff och Puff, hon var min bästavän, men jag var inte hennes.
Men, vad ska man säga, om hon ser mig som en "Hora som bara vill ha uppmärksamhet" så får hon göra det.
Det är helt ärligt inte mitt fel, jag får väll tro på vem jag vill?
Hon ljuger för mig, eller gör hon?

Det är det jag inte vet, vem som talar sanning och vem som ljuger, och det känns som om det äter upp mig inifrån, det är läskigt, för det tär sönder på mig, och allt som kommer vara kvar kommer vara en livlös kropp, det är något jag inte vill se, för många skräckfilmer ni vet, som typiskt en skräckfilm så skulle mördaren komma nu, eller kanske inte skräckfilm, men ni fattar nog.

Vinden blåste hårdare, typisk Kanadensisk vinter, skit jobbigt.
Det var nu man ville till Miami, solsken, bad, stränder, snygga killar, Justin och aa, behöver jag säga mer?
Jag hade sagt Grymma Fester, men jag festar inte mer, mest för att Justin inte gillar det, men whatever, han kommer väll över det, eller?

Eller så får jag ge upp festandet, vilket jag kan, för jag är inte som Snookie eller The Situation eller Pauly D eller någon av dem där, eller The Sweetheart, eller Deena eller någon!
Jag var inte som dem i Jersey Shore alltså!

Jag vet inte hur länge jag satt där, men jag blev kall tillslut, och gick in, jag är korkad jag vet, men
jag har bra korppsvärme och imunförsvar, så därför klarar jag mig alltid, eller nästan.
Jag satte på mig min One Piece som jag enegtligen hatar och fröp ner i mina varma stora säng, och somnade på direkten.

Sååå, det var det, förlåt för dålig och hyfsat kort, men är trött! 5 kommentarer för mer!

THE ONE AND ONLY - CHAPTER 26

- Just so you know.. i would never do that, to anyone, and absolutley not to you, you know, i'm dumb sometimes, but, i would never do something like that, and lose you, my favorite girl. sa han och log lite mot mig.
- Aw! svarade jag och slängde armarna runt hans hals och tänkte ge honom en kyss på kinden, men skitungen vände på huvudet så kyssen kom på munnen, Aw.


Till slut behövde Justin gå, sorligt.
Men, helt ärligt, så fort han lämnat mig så bröt jag ihop, var det han eller Stephanie som ljög?
Jag menar, friends forever, boys whatever, men vad händer när man slits imellan dem?
För, Justin, han är min, han är allt jag någonsin önskat mig, men Stephanie var min bästavän?

Det som inte direkt gjorde det bättre var att jag fick ett sms från Stephanie. "I can't believe you believed him istead of me, your bestfriend thanks for the trust, really -.-" stod det, så fint, eller hur, antar att det är Justin snackat med Ryan som snackat med Chaz som snackat med hans flickvän som snackat med Stephanie, fint, verkligen lyckat.

Så nu hatar hon mig. "I never said so ;o" svarade jag henne, jag skickade iväg sms:et, hon kommer verkligen hata mig efter det här, och det är jag som hatar bråk.

Men ja ja, hennes val i guess, men det är så jobbigt, för ni vet, vid vissa bråk förlorar man allt, en enda minut kan förendra allt föralltid, och jag vet vad jag snackar om, lita på det.

Klockan var cirka 12 på natten, vilket betydde att det var Jul, i alla fall enligt Svensk tradition, vilket betydde det var Jul för mig, hahaha, Justin, Stephanie, Ryan, Chaz, Chaz flickvän Lindsey, Nolan och typ alla som visste att jag firade Jul "en dag för tidigt" tyckte jag var konstig, men jag hade redan fått mina Jul klappar från mina kompisar, och även min underbara pojkvän, som alltid envisade sig med att köpa något till mig, även fast jag sa att jag inte ville ha något, att jag fick skuldkänslor och whatever, han skrattade, sa "att han visste ett sätt som jag kunde tacka honom på" och blinkade med vänster öga, alltid vänster, allt var på hans vänstra sida, det var någon konstig grej, kanske det faktum att han var vänsterhänt, vilket gjorde honom mer speciell och perfekt än han redan var, orättvisst säger jag bara.

Men i alla fall, jag skulle kunna säga vad jag fått, men jag vet inte, jag var som vanlgit en tönt och sparade alla till att öppna sen, när jag får mina andra packet.
Jag gäspade, satte på mig ett par mjukisar och ett linne från H&M och gick sedan och lade mig, jag var trött, väldigt trött, vet itne varför, jag bara var det, det var typikst mig att lattid vara trött. Hahah.
Det var nog det sista jag tänkte innan jag somnade.

Nest thing i know så vaknade jag upp, vart jag var?
Ingen aning, det var natt, det visste jag av mörkret, jag bara kände på mig det också, kanske tre på natten
eller nått? Jag tog ett steg framåt och det prasslade under mig, what the?
Det var grenar och löv, jag var alltså i en skog.

Utan förvarning så hörde jag att någon eller något ylade, en varg?
Finns dem i Kanada?

Jag drog min rosa linnes kofta hårdare runt mig, jag var rädd, det kan man säga, ylningen var skitläskig.
Jag tog några steg framåt, jag måste komma ut härifrån, men hur?
Min panna slog imot något.

- Aouch. sa jag och satte handen som jag dragit linnes koftans ärm över mot pannan, det gjorde sved, men jag fattade att det var ett berg somehow, så jag rörde händerna över berget, för att hitta någonstans där
jag kunde sätta händerna, ni vet så jag kunde klättra upp?

Det var snö på marken, och jag frös som in i ord som man egentligen inte får säga, tönt jag var.
Typsikt mig att kunna kalla mig sjäkv tönt när jag borde ha panik.
Jag hittade en avsats där jag kunde sätta min ena hand, så jag hävde mig upp och fummlade för
att hitta en avsatts till åtminstonde en av mina fötter, det tog bara en halv minut innan jag hittade en till så jag kunde börja klättra, jag höll på så, att hitta nya avsatser och sånt ändå tills jag var uppe, men när jag väl kommit upp, så hörde jag gläfsningar, och djupa andetag, inte som från människor, nej, dem här var nere vid mina knän, vilket betydde... vargar!

Jag började spring, jag tror jag sprang åt vänster, sedan åt höger, sedan åt höger igen, sedan åt vänster, sedan åt höger, sedan rakt fram och ignorerade svängen, sedan höger, sedan rakt fram, sedan vänster, och jag stötte till något igen, men inte på samma sätt, för den här gången så tog någon tag i mig, jag hade inte sprunigt in i något, jag hade sprungit in i någon.

Nästa sak som hände, så var jag i ett rum fullt av speglar, jag kollade runt, men allt jag såg var mig själv, till skillnad från skogen, så var det ljust här, tack vare speglarna och det ljusa golvet, det hängde som en strimma guld vid en av speglarna, jag gick fram dit och rörde vid den, det var som en påle av trä, fast inte som i Vampire Diarise, det var.. en ballet stång!

Jag kollade mig själv i spegeln för första gången, det blödde lite från pannan, säkert då när jag slog i berget.
Mitt bruna långa hår var i en slarvig knut, men med många hårspännen, och jag hade på mig ett par ljusa genomskinliga strumpbyxor, ett par gråa hotpants och ett vitt linne och min rosa linnes kofta som var brun på vissa ställen, så går det, tänkte jag för mig själv.

Det läskiga med allt det här var, att i spegeln visade jag inga känslor, jag kände rädlsan krypa i mig från ingenstans, men jag var lika känslo kall i spegeln, det var läskigt.
Från ingenstans, och då menar jag ingenstans, såg jag en man bakom mig, jag ville springa, jag var rädd när han närmade sig mig.

Han tog tag i mig, och tryckte upp en kniv mot min hals, jag borde skrika, men jag var lika känslo kall som vanligt, men det var då jag såg honom, Justin, han satt på en stol, gubben hade vänt mig åt hans håll nu, för att han skulle se mig.

- Go on, kill her. I don't care. sa Justin, och det var då, då jag började skrika och gråta, jag betydde inget för honom, inget för Justin.

Jag vaknade upp med ett ryck, satt tvär rakt upp i sängen, det där var den konstigaste drömmen någonsin, på riktigt asså, och det värsta var att jag betydde inget för honom, tänk om det var så i verkligheten också?

Nej, Isabella, jag ska inte tänka så, för Justin hade sagt att jag var hans favorite girl, att jag betydde mest för honom, och jag tänkte lita på det, eller, det var vad jag tänkte, men på riktigt, jag var rädd, rädd som fan, för tänk om det var sant?
Det var inte så att jag inte litade på Justin, det gör jag, men jag var fortfarande rädd, det var jag eftersom jag är en sånn tönt, usch jag hatar mig själv för min töntighet, för att jag aldrig kan sluta undra, för att jag inte har något självförtroende, men som jag berättade för er i början, så är jag bara en normal tönt, eller jag kanske inte sa tönt.
men jag är normal, så som alla ser normal, även fast det bara är jag som är så, och jag hatar det, jag önskar att det var något som var speciellt med mig, men det är det inte, jag är inte smart, jag kan inte sjunga, jag kan inte dansa, men jag är ändå inte klumpig, jag vet inte vad det är, det kanske bara är mitt äckliga jag?

Jag tog fram min iPod Touch som jag inte fårr för så länge sen, klockan var 07:12, så det var bara jag vaken, jag kunde spela spel, men istället så satte jag på "Fronda - Underbar" det var den bästa låten jag visste, jag började alltid gråta till den av någon annledning,

Okej.. Sann historia.. Yeah.

Hon var sjutton år, 45 kilo lätt, skinn och ben

Men spegeln äter upp det positiva som hon ser
Lämna mig ifred för jag orkar inte mer
Två, fingrar i halsen - hostar upp mina problem

så, spottar ut skam, hon lever med en fiende

lever med en nattsvart känsla så vidrig, men
Känns som döden knackar på när man är ensam
Jag skär mig själv för att rymma ifrån den känslan

Tänk dig en massa människor som samlas runt dig

och pekar ut alla dina fel som ett mönster
Därför stannar jag hemma, låser in mig på rummet
det känns lite tryggare - världen genom mitt fönster.

Har dåligt med pengar, kan inte följa trenderna

och gör man inte det så försvinner de flesta vännerna
sömnlös, hoppet hoppade av
första chansen det fick så jag mår botten idag.

Du är vacker som du är, du måste vara som du var.
Det är knappast fel på dig, det är fel hur världen är idag
Knyt båda nävarna och fokusera på nåt bra
för innerst inne vet dom om att dom har fel och du är underbar.

Har en farsa som är världens största egoist

Han blev kär i alkoholen, tar familjen sist
Jag skulle vilja säga att jag inte bryr mig ett piss
En ensam fågel som bär på tok för stor kvist.

Våra liv kan kännas tomma och iscensatta

tänk om vi redan är döda, här istället vi straffas
det äter upp mig inifrån, självkänslan
ligger i respirator så skadad och väntar

Den positiva lilla tjejen är försvunnen

Blicken är tom, kapitel 17 är ba' mörker
Varför spelar spegeln ett spel mot mig?
Varför gråter livet, när döden alltid ler mot mig?

Hur ska jag bete mig i sociala sammanhang,

när kroppen har panik och hjärnan vill spela på samma band?
Jag hatar att jag hatar mig, är trött på att vara trött,
ensamheten förför mig varje dag jag kliver upp

Du är vacker som du är, du måste vara som du var.
Det är knappast fel på dig, det är fel i världen här idag
Knyt båda nävarna och fokusera på nåt bra
för innerst inne vet dom om att dom har fel och du är underbar.

Det känns som första dagen i skolan ja, fast varje dag

nervositeten kidnappar min mage fram och tillbaks
om jag kunde lita på mig själv och sluta söka svar
då kanske ni skulle se mig som någon som var lika bra

en osynlig 17-åring vore allas dröm

men inte på det sättet det skeppet har gått på grund
låt mig inte sitta själv idag igen
låt mig inte möta mina tankar som följer mig hem

blickarna i korridoren är som knivhugg i låren

det är sånt som får mig att överväga resan till båren
tonåren, som skulle vara något bra
varför flyttar de på mig när mobbarna får vara kvar?

Men jag förstår dem, det måste vara mitt fel

det måste va' mitt äckliga jag som sätter mig i spel
det finns ingenting som går upp, allting går ner
bäst jag smyger in på rummet och skriver mitt brev.

Du är vacker som du är, du måste vara som du var.
Det är knappast fel på dig, det är fel i världen här idag
Knyt båda nävarna och fokusera på nåt bra
för innerst inne vet dom om att dom har fel och du är underbar.


Till slute av sången så grät jag, typsikt mig, om ändå.. om ändå vad?
Om ändå Justin var här? Nej

Om ändå Stephanie var här? Nej, hon hatar mig.
Om ändå Mamma kunde trösta mig? Nej.

Om ändå... om ändå jag hade någon, som brydde sig, typ en storebror, ja, det har jag alltid velat ha, men aldrig fått, och jag är nog inte den ändå tjejen, alla som inte har en storebror, vill ha en, det är en typisk tjej önskning,
Ni vet, man vill alltid ha vad man inte kan få, men när  man väl fått det, då vill man inte ha det längre?

Det var så med mycket, men jag fick ju Justin, drömprinsen, som jag inte borde ha egentligen, men jag har inte tröttnat på honom för det, hur skulle jag kunna?

Han var mitt allt, allt jag någonsin drömt om, det känndes som om det skulle vara vi för alltid, men lets face it; vi är 17 år, vårat förhållande kansek håller i några år om vi har tur, men vi kommer inte direkt gifta oss, och om vi skulle det, så skulle det ändå bara sluta i skillsmässa, för ni vet, vi är tekniskt sätt barn, vet ni några som var 17 år och faktiskt gifte sig och är lyckliga än idag?

För jag vet inte, det var bara ett sago slut, ett sånt som man ville ha, men visste att man aldrig skulle få, ett sånt slut, detta skulle kunna vara mitt lyckliga slut, men vad händer, om vi faktiskt skullle gifta oss - inte för att jag tror att det skulle hända - och allt sånt, men sen så skilljer vi oss, om det lyckliga slutet förstörs?
Vad händer med mig då?

Jag menar, Justin har en kariär och kan få vilken tjej som helst - det är därför jag inte fatatr att han valde mig, men för någon knäpp annledning så gjorde han det - men jag? Jag är normal och tråkig, jag skulle inte kunna få någon. Jag skulle dö ensam, och det vill jag inte, seriöst.

Men, ska inte tänka på sånt nu, jag tar en dag i taget istället, som problemet jag har nu, hur ska jag få Stephanie att sluta hata mig?
Hur? Det var frågan, you know "To be or not to be, that's the question!" eller vad Shakespeare nu snackade om.
Okej, kanske inte så, men whatever, Shakespeare, var det inte han som kommit på Romeo och Julia, eller Juliette som dem typ sa i USA och sånt?
Det var väll det?

Han som kommit på världens kändaste kärleks par?
Som dödat sitt livs kärlek för att han var så korkad?
Var det inte han?
Men, ändå vill alla ha ett förhållande som dem, som Romeo och Juliette, men det skulle ju bara sluta som värsta katastrofen?

Fett weird, jag vet inte varför, men jag har aldrig gillat dem, Romeo tog livet av sin livs kärlek, bara för att han var så korkad, idiotiskt, men tragiskt och romanstikst på samma gång.

Men, det var inte det här vi skulle tänka på nu, tänkte jag medans "Give Me Everything" spelades, det var en av mina favorit låtar, jag älskade den, haha, det var roligt, för en gång hade Justin bara "Hey, Give Me Everything Tonight" Hahah, så roligt, jag började as garva, men "Gave him Everything" heh, det var den natten jag förlorade min oskuld, så, det var väll lite av vårann låt, om vårann låt inte var någon annan.

För, den vi hade kysst med hundra tals låtar spelandes i bakgrunden, det var det som var grejen, vi hade inte någon låt som var vårann direkt, men, såhär, jag tänkte på Justin när jag hörde dem flesta låtarna, det var därför jag aldrig lyssnade på Sofijah, för då tänkte jag på Justin's och mitt uppehåll jag hade saknat honom så mycket, han hade varit mitt allt, mitt allt på riktigt, jag menar det, har ni någon gång varit ifrån den ni älskar mest, och gråtigt er till sömns varje natt, för att det känns som om ni aldrig kommer få tillbaka honom/henne?
Ja, det har jag, många gånger, inte bara över Justin, men mest över honom.

Men, allt blev ju bra?
Jag kollade på klockan igen den var 09:56, i mina öron spelades "E.T - Katy Perry ft. Kanye West" oj, tiden går snabbt, så jag kunde ju gå upp nu, och det var just det jag gjorde, jag gjorde fruckost till mig själv och hälsade på mamma som satt vid matbordet.

- God jul. sa hon och log mot mig.
- God jul. svarade jag och log, när jag varit liten hade det här varit den bästa dagen på året, nu var MTV Movie Awards det bästa på hela året, jag planerade allt runt det, jag var alltid ledig den dagen, skulle aldrig kunna slagga eller något, fölr jag fick inte missa det, hahah, garvade alltid ihjäl mig när jag såg det, men MTV Movie Awards 2010 var roligare än MTV Movie Awards 2011, sådeså!

Patetisk man kände sig, som tänkte på MTV Movie Awards medans man åt.
- Har du sovit gott? frågade mamma, jag nickade och log, mamma's hår var helt messed up, hon hade påsar under ögonen och verkade allmänt trött medans hon satt och drack sitt morgon kaffe.

- Du då? Du ser itne så pigg ut nämligen? frågade jag henne, det var sant, hon såg inte så pigg ut.
- Jag sov gott, den lilla sömn jag fick, satt uppe halva natten och jobbade igår. svarade hon och suckade.
- Vad jobbade du med, jag trodde du var ledig? frågade jag henne. Hon nickade men sa sedan;
- Det är en liten extra grej, ehum, du vet vem Scooter Braun är väll? frågade hon mig och jag nickade sakta.
- Det är Justin's maneger, varför undrar du? frågade jag honom.

- Han vill att du ska följa med på Justin's nästa turné, som hans fake flickvän, eller flickvän som man kanske ska säga, eftersom ni är ihop, det ger bättre publicitet och du kommer få ihop ganska mycket pengar, vi behöver det verkligen och- sa hon men kollade sedan på mig, jag var föstenad, men ädnå så lyckades jag få lite damp.

- OMG ska jag med på hans Turné!?!?!? Får jag vara med JUSTIN dåååå!?!?!?!? frågade jag och hoppade upp och ner, jag hade nämligen lyckas tagit mig bort från stolen på något sätt och dampade runt i vårat lilla men väldigt morderna kök, som det damp barn jag var.
- Ja, det är just det du ska, men ni kommer bli hemskolade eller vad det heter, så du slipper ingen skola. sa hon och kollade strängt på mig.

- Wie, bra sätt att döda glädjen på. sa jag ironiskt och slutade hoppa.
- Förlåt älskling, ville itne att du skulle ha sönder något. svarade hon, det var grejen med min mamma, hon var lika sarcastisk eller ironisk som jag var, hon beter sig inte som en gamling och hennes klädsmak är hyfsad, för att vara vuxen, jag menar, jag låter henne shoppa åt mig, det gör hon gjärna, och hon är nog den ända mamma jag vet, som fortfarande målar sina naglar.

- Ja, ja, får jag öppna mina julklappar nu!? frågade jag och fick lite damp igen, jag älskade att få saker.
- Du får öppna 5 av dem, men, jag vill att du väntar med några tills alla kommer. sa hon och kollade på mig, jag tappade hakan.
- Vänta, kommer mormor, morfar, farfar, framor och alla dem!? frågade jag lite dampaktigt, det var det bästa med julafton, att alla kom.

- Ja, och din pappa, och hans syster, hans fru och deras lilla dotter. sa mamma och kollade ner lite, det hade jag kansek glömt att berätta, mamma och pappa hade fått kontakt igen efter 17 år, och nu så hade hon fått veta att han hade en fru och en liten dotter som hette Sophia, men det störande var att hans fru var från England, så hon snackade med Brittisk brytning, vilket jag tyckte var as jobbigt, det lät så snobbigt och.. äckligt, hade aldrig gillat den brytningen, för den var jobbig!

Inget illa menat, men jag störde mig verkligen på den, lika mycket som jag störde mig på
min svenska brytning som jag haft i början, hade varit tyst 24/7, men nu garvade jag åt det och kallade mig själv ett mongo barn, gud, saker förendras verkligen.

FEETT STOOOOOLT! Hahahah, nej men, sååååå, vill ha minst 7 kommentarer för den, för asså, ser ni hur lååång den här är!? Börjar med nästa nu, så när den här publiceras är den nog färdig #swaaaag!
UPDATE; Den är klar, vill bara ha kommentarer!


LIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIINAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA!

I LOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOVE YOU!
Och inte bara för att jag vet hur man fixar med stillmallar!
HAHAHAH, alla klickar häääääääääääär, för att spamas med... ja, det får ni se själva ;)

HAHAHAH faan vad gammal, men han är ändå söt, det håller du med om vaaa Liiiiiiiiiiiiiiiiinaaaaaaaaaaa? ;) <33

Jag jävlas med er..

hehe, ni vet att jag har ändå till 28 färdigt, men asså, jag förstår om ni inte
vill ha dem, för det verkar ju så, i mean, jag hatar historien, har en på engelska, men ska börja på en ny blogg
och lägga ut den där, så aa, men asså, är storyn verkligen så dålig att ni inte ens kan kommentera?
Jag menar, till och med Jag klarar till och med det, men whateveeeeeer.
Om ni inte vill kommentera så behöver ni inte.

Aw ^^ så söt! ;)

THE ONE AND ONLY - CHAPTER 25

- Sorry Justy, mom's home. svarade jag och kollade lite halv ledset på honom, jag hade verkligen saknat honom.
- That didn't stop you before. sa Justin med ett flin.
- Just shut up and help me pack insead! svarade jag och lipade.
- Sure thing sexy. sa han och blinkade.
Jag bytte till ett blått linne och fortsaatte packa, Justin därimot stirrade på mina underkläder.
- Justin, stop staring at my bras and panties! sa jag och Justin kollade upp mot mig och var lite röd rosig om kinderna.
- Aww baby, you're blushing! sa jag, och det gjorde inte direkt rodnaden mindre.
- Okay i'm blushing, now stop teasing me for it! sa Justin med en "det-här-är-pinsamt" röst, sötnos då!


Några timmar senare var vi färdiga, wiiieee!
Hahaha, såå duktiga vi är då, inte.
Men whatever, Justin var faktiskt jätte duktig, även fast allt han gjorde var att sms:a.
Och jag är väll fånig nu, men tänk om han messade med en massa tjejer?
Jag menar, visst, jag har inget problem med det, men han flirtar typ med alla, och jag menar, tänk
om han börjar gilla någon av dem mer än mig?
Det var ju det som hände när Stephanie och Justin var ihop, det är därför hon hatar honom nu, eller inte hatar, men hon gillar honom väll inte, men hon respekterar att jag är ihop med honom blah blah blah, gosh vad mycket drama, skit irriterande enligt mig, jag har alltid viljat ha ett normalt liv, eller, inte normalt som alla ser normalt, jag menar mer på det som är normalt på riktigt, som alla med sina galna kompisar som gör galna grejer tror dem är så onormala, men det är dem inte, sure dem är unika, precis som alla andra, men unik, det är bara ett tråkigt ord utan betydelse i mina öron, en annledning för att kunna härma andra och sen ändå vara unik, skit irriterande.
När någon försöker vara precis som någon annan, som typ värsta copy caten, och sen så säger dem "men alla är unika" yada yada yada blah blah blah, ni fattar vad jag menar väll?
Men vart var vi, Justin, ja, Stephanie sa att han sms:ade andra tjejer, flirtade med andra
och poff, så hade han en ny tjej.
Så, jag var rädd, att jag bara skulle bli en i mängden, när han sms:ade så trodde jag alltid det var en tjej, men jag sa aldrig något, för vem vill vara dem avundsjuka tjejen som inte ens tål att ens kille sms:ar, och måste tro att han sms:ar med andra tjejer och kommer lämna en för henne, patetiskt, jag vet, men ahh, det är bara svårt att förklara.
- Babe, you look a little lost? sa Justin, just det, han var här fortfarande, sa jag inte det?
- Do i? frågade jag och kollade upp mot honom, han satt bredvid mig i min Queen Size Bed.
- Yeah, you do. svarade han med bekymmer i rösten och kollade på mig med vackra ögon och rynkade ögonbryn.
Jag älskade hans ögon, dem var nog den största annledningen till att jag föll för honom till en början.
Jag vet, jag är den patetiska tjejen som föll för honom när hon känt honom, hur länge?
Någon dag? Några dagar?
Men allt blev ju bra, med vårat cp förhållande.
hehe, så många minnen, jag är kär i dem alla.
- Weird, but whatever, mom left to go to the mall or something. sa jag och bet mig själv i läppen innan jag lutade mig fram och kysste honom passionerat.
Men det var inget hångel, bara en kyss, fast när mina läppar lämnade hans drog han genast tillbaka mig för att börja grov hångla.
Justin lade mig ner, och lade själv över mig, men inte hela sin kroppsvikt.
Våra tungor krigade mot varann för att få övertaget, och ska jag vara ärlig så hade han övertaget just nu, orättvisst, men jag älskade det, det kan jag inte förneka.
Jag vet inte varför, men jag får alltid fjärilar i magen när jag är med Justin, när han rör vid mig så bränns det, på riktigt, jag hittar inte på något, jag vet inte varför, men det känns... så, underbart.
Jag kan iinte beskriva det på något annat sätt, det går verkligen inte.
Justin försökte ta av min tröja men lyckades inte helt, så jag hjälpte honom med att få av den, vilket betydde att han läppar lämnade mina för några sekunder, men dem kraschade tillbaka mot mina på noll tid, så det var okej, jag menar, jag kommer så lämna hans läppar för att ta av hans tröja, jag menar, han + hans abs = Isabella's drömmar, heh, innan ni mobbar mig, jag svär på att alla ni har samma drömmar, vet att Amelia's drömmar ser ut så, ni vet hon som är obessed av "Justin Sexy Bitch Bieber" som han heter enligt henne.
Vi fortsatte kyssas passionerat, hans tunga hade övertaget, men jag gillade det ändå, faktiskt så älskade jag det, Justin som bad ass, gosh!
Snart var hans tröja på golvet tillsammans med min. Min hand var placerad på hans abs och hans var vid mina höfter, eller, dem vandrade ner lite mot min rumpa, eller ass eller whatever man ska säga, jag flyttade handen sakta ner, och när jag var vid hans byxlinning så skakade han till lite, han släppte ut ett stön, och man kunde se bulan i hans jeans.
- Ups. sa jag fake förvånat.
- Yeah, Ups, fix it baby. sa han och blinkade.
Och ja, vad trodde ni, det slutade med att vi gjorde det, skyddat såklart, varken han eller jag ville ha barn, i alla fall inte nu,  även fast Justin sagt att han ville bli ung pappa, han ville ju också vara porrstjärna med alla hans beliebers, där kom avundsjukan.
Jag satte på mig alla mina kläder, lika gjorde Justin.
Men från no where så tog han tag i min haka, min kinder blev lite intryckta så jag såg nog ut som ett mongo barn, eller en mongo bebis, men spelar roll.
- Baby, what's wrong? I didn't mean to force you into anything if- sa Justin, men jag lade ett finger framfrö hans mun, inte för att förska vara porr sexig eller vad fan, ni vet, jag gjorde inte dirket som tjejerna i filmer.
- Justin, it's nothing, just me being silly like usual. svarade jag och suckade.
Han kollade bekymmrat på mig.
- You're not silly, you're beautiful, sexy, hot, wonderful, amazing, but not silly. You know you can tell me everything. sa Justin och kollade på mig, wow.. första gången en kille verkligen brydde sig, coolt.
Ni som tänker "blåst brud asså" som jag hade tänkt, så har jag ett försvar, jag har aldrig, och då menar jag aldrig, haft en kille, som verkligen bryr sig i mitt liv, så det är coolt enligt mig, men ändå, jag är cool, from no where, i know.
- That's the thing, i can't tell you, i promised not to. sa jag och suckade.
- Tell me, i don't care about promises, you know, who ever told you wouldn't find out if you told me. sa Justin med den där tonen som man använder när man vill något, den jag använder mot honom 24/7.
- That's the thing, she would find out. sa jag och suckade.
- She, and find out, it's Stephanie right? frågade han och jag suckade igen och nickade.
- You know, now you need to tell me everything, you can't just tell me a part of it, you need to tell me it all now. sa Justin, flinade och blinkade.
- Stephanie says that when you two dated, you flirted and like, kissed other girls and stuff, and that you trade her to some other girl and everything, and it dosen't really sound like something you would do, but she's my bestfriend, and.. i don't know.. this feels so stupid. sa jag, suckade och slängde huvudet i mina händer, för något år sen hade jag börjat gråta av något sånt här, men jag är inte som då, jag har förendrats väldigt mycket.
- Just so you know.. i would never do that, to anyone, and absolutley not to you, you know, i'm dumb sometimes, but, i would never do something like that, and lose you, my favorite girl. sa han och log lite mot mig.
- Aw! svarade jag och slängde armarna runt hans hals och tänkte ge honom en kyss på kinden, men skitungen vände på huvudet så kyssen kom på munnen, Aw.

Sååååååååååååååååååååååååååååååååå, äntligen, hållt på med den här hela dagen, fråga min bästaste vän Liiiinaaa, som är väääääärldens bäääääääästa, älskar dig sweetie!
Haha, hon läser över min axel, eller gjorde det, hon tar egooooopics nu, careface i know, men whatever, alla som är bäst klickar här!
Btw, vill ha minst 6 kommentarer innan jag publicerar nästa, den är nästan klar och lååång, kan vara längsta jag nåååågoonsiiiin skrivigt!

THE ONE AND ONLY - CHAPTER 24

- Aaw, baby, don't be like that! sa Chaz och smekte min kind. jag slog hans hand.
- Eyy, she's mine! sa Justin och lade armen om mig beskyddande.
- Aaaww. svarade jag oh log medans jag kollade upp mot honom.
Hans vackra bruna ögon kollade ner i mina, och jag vet inte varför, men jag fick fjärilar i min mage.
Jag trodde jag faktiskt kunde kolla honom i ögonen, utan att känna som jag kände.
Men jag antar att det är det som är grejen, jag är kär. ♥

Vad ska jag säga?
Mitt liv känns så ointressant.
Förlåt för att jag inte hört av mig på sjuuukt länge, det är jul nu, förvårnats värt är jag och Justin fortfarande ihop.
Vet inte exakt hur länge vi varit ihop, jag vet att alla kommer ihåg så, men vi säger såhär; Jag Minns Stunderna, Inte Datumen.
Men, whatever, nu är man 17 i alla fall, och vet ni vad jag fick i födelsedags present?
En resa till MIAMI!! Vet ni hur stort det är för mig?
Har aldrig åkt dit, men har velat det sen jag var liten, vet inte varför, det bara
var något som gjorde att jag ville det.
Justin, han var såklart här, fast han åkte nån dag efter att jag faktiskt talade med er, okej, jag kanske skriver
och ni kollar det genom en data, men hur fult skulle inte det vara, att skriva "det var länge sen jag skrev till er..."
Och nu är han i L.A. igen, ja, han flyttade dit och bor inte längre med sin mamma.
Stephanie och Ryan har gjort slut, Ryan dumpade henne för
att han inte hade samma känslor längre, men Stephie tog det ganska
bra, hon bara skrek, slog honom och började gråta, ganska bra för att vara Stephie.
Det var för tre veckor sen, och såklart fick jag komma på direkten och kolla på Sorority Row och American Pie och massa andra filmer.
Men just nu så sitter jag på mitt golv, jag packar, för jag ska till Miami, med Juuuuuuuuuuuuustiiin! Eeeeep!
Jag reste mig från golvet medans jag sjöng på Teenage Dream, klaga inte på att den är gammal, än sång blir inte sämre för det!
- ♫I might get your heart racing, In my skin-tight jeans, Be your teenage dream tonight, Let you put your hands on me, In my skin-tight jeans, Be your teenage dream tonight
Sjöng jag medans jag drog av mig en tröja, och när den var över huvudet så såg jag Justin, var han inte i L.A?
- Justin! skrek jag och hoppade på honom medans han skrattade, såklart, det göra alla.
Ja, jag är bara i bh och jeans, men jag har saknat min pojkvän, som jag inte sett på hur länge som helst.
- Hello to you to babe. sa Justin och kollade ner på min klyfta, nämde jag att det var en push-up? Som var lila?
Och spets? Nej, det gjorde jag visst inte, ups. Sarcasm på hög nivå där.
- Justin, my face is up here! klagade jag.
- I Know, i just have something else to look at. sa Justin, pervers pojkvän man har.
Jag böjde ner mitt huvud och kysste honom på halsen, jag visste att han var svag för sånt.
- Baby, you're such a tease. sa Justin, hans röst var.. annourlund, om ni fattar?
- Tell. Me. Something. I. Don't. Now. svarade jag mellan kyssarna som plaserades först på vid hans nyckelben och sen högre och högre upp.
Jag visste att Justin njöt av det här, jag kände honom så väl, det var bara så kul.
När jag kommit upp till hans käklinje på tog han tag i mina kinder, vände upp min blick och pressade sina läppar hårt mot mina.
Hans tunga kändes mot min underläpp som om den bad för att få komma in i min mun.
Jag accpeterade och kyssen blev till hångel, vilt hångel.
Hans händer var vid min midja, men även delvis på den nakna huden på min rygg medans mina var i hans händer, hehe, hans hår kommer vara rufsigt efter det här, det kan jag se till.
Hans händer vandrade upp för min rygg, och inte alls mycket senare försökte han få av med min bh - jag visste att han var usel på det, därför hade jag med mig knyt bikinis, hahah - och jag avslutade kyssen.
- Sorry Justy, mom's home. svarade jag och kollade lite halv ledset på honom, jag hade verkligen saknat honom.
- That didn't stop you before. sa Justin med ett flin.
- Just shut up and help me pack insead! svarade jag och lipade.
- Sure thing sexy. sa han och blinkade.
Jag bytte till ett blått linne och fortsaatte packa, Justin därimot stirrade på mina underkläder.
- Justin, stop staring at my bras and panties! sa jag och Justin kollade upp mot mig och var lite röd rosig om kinderna.
- Aww baby, you're blushing! sa jag, och det gjorde inte direkt rodnaden mindre.
- Okay i'm blushing, now stop teasing me for it! sa Justin med en "det-här-är-pinsamt" röst, sötnos då!

Mådde dåligt för att ni inte fått någon update, varit uptagen och behövt sktiva om det här 3 gånger, och nu är jag en välsigt självsisk människa, så jag vill ha 5 kommentarer åtminstonde!

Såhär,

Ni har blivit vääldigt dåliga på att kommenterar, så tänker inte skriva mer försen någon kommenterar.
Är den verkligen så dålig, för då avslutar jag den här och nu?

THE ONE AND ONLY - CHAPTER 23


- Baby, it's OMFB! sa Justin och blinkade med edna ögat mot mig.
- Shut up! Right now it's OMFG it can be OMFB later! svarade jag och han kollade konstigt på mig, korkad unge.
- Okay, whats up with you now? frågade Chaz mig och jag pekade på Stephie's skärm, hon hade pausat och vi dreglade över absen, normalt? inte särskilt.

- Uhhh, you are all sooo boring! klagade jag och alla vände upp blickarna, killarna från vad fan dem gjorde och Stephanie från att dregla över Iconic Boyz, dem var typ 10, hur fan kunde hon vara så besatt?
- What do you want to do then? frågade Chaz mig, jag flibnade mot tv:en han hade, och kollade mot hans xBox, sedan vände jag tillbaka blicken till hans ansikte, han såg så dum men grymmt söt ut.
Sedan sa jag, det killaran aldrig trodde skulle komma ur min mun.
- I want to play xBox! sa jag och log.
Justin, Chaz och Ryan hade tappat sina hakor, medans Stephanie fortsatte kolla på sin data skärm.
- You mean, you want us to learn you how to play xBox? frågade Ryan mig och flinade, som om en tjej inte kunde spela xBox, fruntimmer.
- No, i already now, you know, only 'cause i'm a girl, doesn't mean i don't know how to play xBox. sa jag och finade mot honom.
- How the hell did you learn? frågade Chaz mig och jag fnittrade.
Alla verkade så förvånade!
- I used to play xBox and all these stuff all the time! sa jag och log stort.
- Since when does girls play xBox? frågade Chaz mig.
- I don't know about other girls, but when 90% of your freinds is guys, you kinda learn to play xBox and all those things. sa jag och log.
- I bet you screwed all of them. sa Chaz och blinkade.
- Chaz, you're such a perv! svarade jag halv irriterat.
- I know you like it. sa han och blinkade igen.
- No, Chaz, you're just annoying. sa jag och log.
- Aaw, baby, don't be like thaht! sa Chaz och smekte min kind. jag slog hans hand.
- Eyy, she's mine! sa Justin och lade armen om mig beskyddande.
- Aaaww. svarade jag oh log medans jag kollade upp mot honom.
Hans vackra bruna ögon kollade ner i mina, och jag vet inte varför, men jag fick fjärilar i min mage.
Jag trodde jag faktiskt kunde kolla honom i ögonen, utan att känna som jag kände.
Men jag antar att det är det som är grejen, jag är kär. ♥

Kort i know, men skriven på kompis data så ingen bild då ;O
Just det, en av mina bääästa vänner hade typ bloggupphåll (hon var bortrest) så kan alla klicka här för att komma till min lilla ängels blogg? Btw, Älskar dig Alba! :D

THE ONE AND ONLY - CHAPTER 22

Min mobil ringde , och utan att kolla på skärmen så svarade jag.
- Hello! svarade jag , försökte låta glad.
- Aye , TinkerBell , come over to Chaz place in five okay? frågade Ryan mig.
- Sure thing Ry! svarade jag och vi lade på , jag och Chaz borde typ as nära , så det tog cirka 3-5 minuter för mig att gå till honom.
Så ut ur mitt stökiga rum , ner för trappan , till hallen och satte på mig mina blommiga ballerinor , sedan , var jag på väg mot Chaz.

När jag kom dit , så plingade jag på deras ek dörr , signalen , det var en sådan som i filmer , den klassiska typ.
Det kändes som om det tog en evighet , och en lång än , men tillslut så öppnades dörren , och där stod.. Justin ♥


Justin's Perspektiv/Några Minuter Tidigare

- What!? You guys need to be kidding me! sa jag , chockat , ändå frustrerat.
- No , she's coming. svarade Ryan och flinade.
- You can't be serious , she hate's me! protesterade jag.
- That's exactly what she don't! Isabella , i know her better than she know's herself , her smile , it used to be all fake before you steped in to her world , and turn everything up side down , she went from faking a smile till actually being happy  for real , so shut up , she love's you , more than she could ever explain to you , and if you hurt her , then boy , you'll not be living anymore! sa Stephanie , jag hade aldrig sätt henne så arg.
- Then i'm already dead , cause i hurt her about a thousand times. sa jag och log utan någon lycka.
Precis då plingade det på dörren.
- You're opening or it will be sorry for yah boy! sa Stepahanie och puttade mig mot dörren.
Jag svalde hårt innan jag drog ner handtaget och öppnade , och där stod hon , lika vacker som alltid.
Isabella's Perspektiv


- Hey. sa han , jag var nästan paralyserad , jag hade aldrig haft svårt med att prata med killar , men nu , jag var helt fast i hans bruna ögon.
- Hi. sa jag , rodnade och kollade ner.
- Isabella , i'm sorry. sa han , lade sitt pekfinger under min haka och vände upp min blick.
- Ehum.. sa jag , jag visste inte vad jag skulle säga , så jag började fnissa.
- What's so funny? frågade han och jag fortsatte fnissa.
- I don't know what to say. svarade jag och log lite.
- Well , then we don't need to talk , we could do something else instead. svarade han och flinade och plötsligt , så pressades han läppar mot mina , i en underbar kyss.
Känslan jag fick av att kyssa Justin , den var oslagbar , det fanns ingen chans att någon känsla skulle kunna slå det över huvudtaget.
Det var som ett paradis av fyverkerier , så underbart.
Hans händer , var runt min midja , och mina var runt hans hals.
Gash , jag älskade känslan jag fick runt honom , allt var så underbart , som om vi var i en liten rosa bubbla av lyckighet och kärlek.
Det där lät töntigt , men åhh , allt var så svårt att förklara , och jag var för uppsluckad av Justin för att ens orka försöka.
- I Knew it! I knew it would work! hörde jag Chaz säga skadeglatt.
- What would work? frågade jag honom och log som en idiot.
- Ehum , you're making out? sa Chaz och flinade.
- So? frågade jag honom.
- Sometime's i wonder if you're blonde. sa Ryan och suckade.
- Hey! sa Stephanie och slog till hjonom lätt i sidan.
- Okay , whatever or something! sa jag och alla kollade undrande på mig.
- Or Something? sa Justin med ett litet skratt.
- Oh shut up! svarade jag och puttade honom lite lite i sidan.
- Eyy , are you messing with me? sa han med över killig röst . vilket fick mig att börja as garva. Ni vet sån röst som killar använder för att låta coola , ja , en sån röst använde han.
Egentligen var det ganska gulligt, men aa.
Vet ni hur det slutade, som vanligt.
Alla framför datorer, Chaz hade typ tusen o.O
Jag, vad gjorde jag?
Jo jag satt och kollade alla bloggar jag visste, alla var svenska jag kollade tillochmed endel Justin bloggar, bara för att jag var med honom nu.
Jag kollade rubnt, och scrollade ner. Det stod något om Justin och en random tjej,
Det var en bild, det var på Justin och mig, seriöst, omg!
- OMG! pep jag, tyst, men ändå så vändes alla's blcikar mot mig, jag pekade på skärmen, men dem fattade inte mycket, förutom att det var en blogg som belieber's hade skapat.
- HAHAHAHAHAH do you seriously look up these pages? frågade Justin mig.
- Yes, it's funny, and better than TMZ and OceanUp. svarade jag och räkte ut tungan.
- What about Perez Hilton? frågade Stephie.
- Last time i checked it, it was only a bunch of videos of him meeting people i don't really care about. sa jag och kollade snett på henne.
- What are you talking about!? frågade hon och kollade snett på mig.
- Stephie, why do you care, they update to much! sa jag och kollade på henne md någon blick, inte bitchigt, men aa, något mitt i mellan.
Nu får ni som läser inte tro att jag är någon bitch eller så, jag är som jag är, vilket är en väääldigt liiiiteeen smuuula halv dryg.
Och jag tänker inte ändra mig själv, i was born this way liksom.
Vårat lilla bråk om Perez Hilton slutade och jag kollade facebook, Amelia var inne, så jag skickade ett meddelande till henne dirket, men jag kunde inte vara inne på chatten längre, så jag fick skriva sånna där jobbiga meddelanden, för många av Justin's fans liksom.
Mina händelser och meddelanden, och vänförfrågningar var helt insane, jag funderade på att ta bort mitt konto.
Men, jag var normal, kunde inte leva utan facebook.
Jag skrev "Hejsan sötaste" till henne och skickade.
Några sekunder senare svarade hon "HEJ! OMB du skciakde ett meddelande till mig, och du har träffat JUSTIN DREW FUCKING BIEBER!!! :DD EEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEPP!" Gosh, fattade inte att det där skulle hända, men whatever, jag log för mig själv och skrev sedan.
"Har du samma nummer som förut? och bara så att du vet, jag är med JUSTIN, Chaz, Ryan och hans flickvän Stephanie nu :D" skrev jag, hon kommer få spel, och flippa ur, väääldigt kul asså :D
"Ja! Men vaaa!? OMB, Vänta... Snackar du om Justin Bieber, Chaz Somers, Ryan Butler och Stephanie Knight!?!?" skrev hon, jag slår vad om att hon satt och flippade ut framför datorn.
"Ja?" svarade jag, rooligt tjej hon var.
Jag blev uttråkad ganska snabbt, så jag kollade över axeln på Stephie, som satt och sjöng "I looooooove yoooou" medans hon kollade på Iconic Boyz som dansade till Your Love Is My Drug av Ke$ha.
SpikeMikey tror jag han hette, HAN DROG UP TRÖJAN!
VET NI HUR SEXY ABS HAN HADE!?
Han var typ 12 år, och hade likadana abs som The Situation.
- OMFG! pep jag som den abs galning jag var.
- Baby, it's OMFB! sa Justin och blinkade med edna ögat mot mig.
- Shut up! Right now it's OMFG it can be OMFB later! svarade jag och han kollade konstigt på mig, korkad unge.
- Okay, whats up with you now? frågade Chaz mig och jag pekade på Stephie's skärm, hon hade pausat och vi dreglade över absen, normalt? inte särskilt.

Bloggpause = över, ska försöka blogga så mycket som möjligt! Men hatar den här storyn, blir ni sura om jag avslutar rakt av eller typ nått sånt?

free counters Statistik sedan 15 April
RSS 2.0