THE ONE AND ONLY - CHAPTER 18

- Eyy TinkerBell! sa Chaz och jag kollade upp på honom för att jag visste att han menade mig.
- What now? frågade jag honom och kollade på honom , han flinade.
- Yes , you reacted , that means i can call you "TinkerBell". sa han och flinade.
- It sounds like a name for a bog. sa Stephie och vi fnissade.


Jag började flina , var jag TinkerBell eller var jag en hund? Taha.
- Wait , am i TinkerBel or am i a dog? frågade jag henne och hon började as garva.
- You're both. sa Ryan och flinade.
- Aaaww ! asa jag och hoppade till som om jag var glad.
- Sometimes , i don't get you. sa Justin och lade armen om mig.
- Nobody does. sa jag och flinade. Jag kollade upp mot Justin och han stod och log , sol skenet smekte hans bruna hår , han var perfekt.<3

Den 2 juli 2011

Allt gick så snabbt , om det hade varit som planerat så skulle Justin fortfarnde varit här men nej.
Scooter ringde en eftermiddag och sa att han behöve komma tillbaka , för någon konsert och hej och hå.

Justin hade även börjat fake dejta Selena igen , och även fast det var
på låtsas så slets mitt hjärta itu varje gång jag såg dem tillsammans.

Justin sa att dem bara var vänner , men det såg ut som
mer än så , ändå så älskade jag fortfarnade Justin.
Jag vågade inte säga det tillhonom , för han kanske inte kände likadant , han sa att han gillade mig , mycket , men inte mer , jag var itne heller säker på hur det skulle bli
i framtiden , åhh , jag önskar jag kunde se framtiden , men ändå inte , för asså , jag skulle säkert villja ändra på en massa saker , men tänk att gå runt , och veta att det datumet så
skulle det hända , så mycket man vill veta , men ändå inte.
Stephie hade också blivit knäpp , hon , Ryan , Chaz och Nolan ignorerade
mig , vilket gjorde att jag satt ensam nu. Justin visste inget , även fast han sa att jag kunde säga allt till honom så var det vissa saker jag inte ville säga , tänk om han skulle tycka att jag var en jävla tönt?
Tårarna rann ner för mina kinder och jag kramade nallen i min famn extra hårt.
Jag kollade ner på den och smekte den över huvudet.
Hade jag sagt att jag "låtsades att det var Justin eller någon" så hade jag varit en tönt , men ja , jag saknade honom , jag önskar att det var han , han som jag kramde om , han som viskade i mitt öra att allt skulle bli okej , men så var det inte , just nu så uppträde han framför flera tusentals skrikande tjejer.
Jag stirrade på regnet som öste ner ute , på barnen som ändå sprang runt och skrattade , dem lekte , och verkade så glada.
På bilarna som stod parkerade precis utanför husen , på den stora gröna gräsplätten där det fanns en stor ek , barnen sprang runt den.

Jag saknade dem tiderna , när man var liten och allt.

Jag och Justin , vi hade haft en speciel plats , vi hade suttigt på den där gräs fläcken och snackat i timmar , mina vita jeans var nu förstörda men det brydde jag mig inte om , för det var vårann plats , på något sätt känndes det som om den tillhörde oss , även fast den inte gjorde det.

Jag hade inte sätt mamma på hela sommaren , och det gjorde mig orolig , inget svar på hennes mobil , inget.
Visst hon hade varit borta förut , men aldrig så här länge.
- Where are you now , when i need you the most? sjöng jag lågt för mig själv , och en sista tår rann ner för mitt högra öga.

Förlåååt för seg uppdatering , men asså har inte tid , och allt tar vääldigt mycket tid.
MEN ni ska få lite uppdatering , så sluta inte läsa!


Kommentarer
Postat av: Anonym

meeeeeer!!

2011-06-10 @ 17:22:03
Postat av: hanna

skiit bra :) meer snälla :)

2011-06-10 @ 23:03:29
URL: http://mrbieber.blogg.se/
Postat av: Stina

skit bra meeeer :)

2011-06-12 @ 18:12:59
URL: http://novelljustin.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
free counters
RSS 2.0