♥The One And Only♥

- Shawty , dags att vakna! sa Justin.
- Nej.. sa jag.
- Okej , då får jag väll gå och hämta vattnet.
- JAG ÄR VAKEN! skrek jag samtidigt som
jag satte mig spikrakt upp.
Han kysste mig och jag besvarade kyssen.
Jag kände att han log mot mina läppar och jag
tänkte att jag var världens lyckligaste tjej..

---

- Vet du? frågade jag Justin.
- Vadå? frågade han mig.
- Jag är världens lyckligaste tjej.. svarade jag.
- Såklart , du har ju mig. sa han och lade hans händer runt min midja.
- I love you baby. mumlade jag.
- Jag kommer faktiskt ihåg den låten! sa han.
Jag började fnissa över hur roligt det lät när han sa det.
- Vad vill du göra idag då? frågade han mig.
- Vara med dig! sa jag och han lyfte upp mig.
Men just då ringde min mobil.
Det var mamma.
Nikki: Yexbox?
Amelia (Nikkis Mamma): Jag vill att du kommer hem nu , du måste pack upp och så.
Nikki: Okej då.. sa jag ledset.
Jag la på och sa sen till Justin
- Jag måste hem.
- Okej. sa han med ledsna ögon.
Han lade händerna runt min midja och kysste
mig och jag besvarade kyssen.
Sedan gick jag hem.
Alla mina lådor var redan inställda så jag började packa upp allt.
Efter ett tag så kom Amanda och Alva och hjälpte mig.
- Jag måste säga en sak. sa Amanda och kollade allvarligt på mig.
- Vad är det gumman? frågade jag henne.
- Jag rymde hemifrån för att vara med Chaz. sa hon.
- Men gumman , vad händer om ni gör slut då? frågade jag henne.
- Jag vet inte.. sa hon.
- Gumman om ni gör slut så får du bo här med mig! sa jag.
- Är du säker? frågade hon mig och jag nickade och kramade om henne.
Vi fortsatte packa upp och både Alva och Amanda fick sova över här
så vi hade tjej kväll..
Vi busringde en massa killar och pratade med vissa i flera timmar.
Jag ringde Chaz och frågade en massa som typ "Är du kär i Mandah?"
och sånt han svarade "Ja" och då sa jag "hon är också kär i dig" Amanda blev ganska sur
på mig men jag orkade inte bry mig.
När klockan var ganska mycket så ringde min mobil
och det var Elins mamma.
- Ja , hallå? svarade jag.
- Elin ligger på sjukhus , snälla ni måste komma! sa hon och man hörde att hon grät.
- Okej , vi kommer. sa jag.
Hon la på och jag sa
- Elin ligger på sjukhus vi måste åka dit!
vi kollade flygplanen och det gick ett om två timmar..
Vi väkte min mamma och hon lät oss åka.
När vi kom till Sverige så åkte vi deräkt till sjukhuset.
- Vart ligger Elin Nilsson? frågade jag tanten och hon svarade
- Hon ligger på våning 5 rum 514. svarade hon.
Vi sprang dit men docktorn sa att vi inte fick gå in.
- Vad har hänt med henne? frågade jag docktorn.
- Hon tog en överdos och det är inte säkert att hon klarar sig. svarade han.
Jag började gråta , hon som var min lilla älskling , hon fick inte dö!
Alva och Amanda höll om mig och dem grät också.
- Allt *snyft* är mitt *snyft* fel! nästan skrek jag medans jag grät.
- Säg inte *snyft* så! svarade Amanda.
- Om Elin *snyft* inte klarar *snyft* sig så *snyft* är det *snyft* mitt fel! sa jag och började gråta ännu mer.
Plötsligt såg jag Eric och han tog tag i min arm och drog bort mig.
- Allt är ditt fel! skrek jag åt honom medans tårarna rann.
- Nej , det var du som inte fanns där för henne , visst
jag övertalade henne att ta pillerna men det är inte mitt fel. sa han.
Jag höjde hande för att bitch-slapa honom men han tog tag i den.
- Försök inte med nått. väste han och jag rös på det obehagliga sättet.
- Du ska få ångra att du lämnade mig! sa han.
- Vad ska du nu göra Eric? frågade jag honom.
- Varför skulle jag säga det? svarade han hårt.
Jag försökte ta mig loss från hans grep men han var mycket starkare en mig.
Han lade sina händer runt min midja och kysste mig..
Jag slog honom och försökte få bort honom men det gick inte.
Jag lutade mig bort från honom men det var svårt för att
jag hade huvudet mot väggen.
- Släpp mig! skrek jag.
Han släppte mig inte utan gav mig en örfil.
- Hjälp mig! skrek jag men ingen verkade märka det.
Jag började gråta och han slog mitt huvud mot väggen.
Jag försökte ta mig loss men det gick inte.
Plötsligt ringde Justin och Eric tog min mobil..
- Nämen kolla , lilla Justin ringer dig.. Han är säkert orolig! sa Eric med fåning röst.
Han tog min mobil och svarade.
Jag lyssnade inte så nog men jag hörde att Eric sa
- Hon är min.
Jag visste inte vad som skulle hända men jag viskade
Justin jag älskar dig.
Eric hörde det och slog mig.
Jag grät mer och mer. Jag kände att jag blev svagare och svagare
men jag kämpade för att inte svimma.
Jag såg mig i en spegel och såg att jag inte hade några blå märken eller nått
men det gjorde så ont i huvudet , allt blev suddigt
och det sista jag hörde var Amanda och Alvas röster.
När jag vaknade upp så var jag i ett vitt rum.
Jag reste mig upp och allt vinglade till , jag blundade och sen såg jag normalt.
Jag gick upp till våning 5 och rum 514.
- Har hon klarat sig? frågade jag Amanda och Alva som satt på en varsin stol.
- Aa , men vi får inte gå in en , hennes mamma måste prata lite med
henne först. svarade Alva.
Jag nickade och satte mig bredvid Amanda.
Några minuter senare så kom Elins mamma ut och vi fick gå in till henne.
Man såg på Elin att hon var sliten , hon hade sin normala hudfärg men man såg
att det var något som var fel.
Vi alla tre började gråta och hon såg på oss med hennes bruna ögon
som vanligt vis var så fulla av hopp och glädje men nu så var dem svaga.
- Förlåt.. mumlade Elin.
- Elin du har ingenting att säga förlåt för , vi lämnade dig
och det är vi som ska säga förlåt! sa jag , Amanda och Alva.
- Nej , allt det här är mitt fel! sa Elin.
- Nej Elin , inget av det här är ditt fel , om jag aldrig åkt till Atlanta
så hade inget av det här hänt! sa jag och började gråta ännu häftigare.
Jag tog hennes hand och vi satt där hela dan och pratade med henne.
När hon äntligen blivit ut skriven så sa hon
- Mamma tvingar mig att flytta till London och gå på en privat skola , jag
är inte säker på att vi ses igen men jag hoppas det och jag älskar er tjejer.
- Elin vi älskar dig med och du får mezza adressen sen så kommer vi och hälsar på , lovar! sa vi i mun på varann.
Elin garvade och sedan åkte hon iväg.
Jag , Amanda och Alva åkte direkt till flygplatsen
och när vi landade i Atlanta så ringde jag Justin
men han svarade inte.. Plötsligt minndes jag vad som hänt med Eric.
- Onej. mumlade jag för mig själv.
Min blick blev tom och när jag kom hem så plingade jag på Justins dörr
ett tusen gånger men han öppnade inte.
Jag gick upp till mitt eget rum och satte mig i fönstret , jag såg
att han satt i hans rum , det var två andra killar där.. Säkert Chaz och Ryan.
Amanda och Alva hade gått dit och han släppte in dem.
Jag satt där i mitt fönster och grät och utanför så gled snöflingorna sakta ner
från himmlen.
Jag somnade där i fönstret och nästa dag vaknade jag av att
min mobil ringde.
Det var Amanda
- Mm.. svarade jag med trött röst.
- Hej , väckte jag dig? frågade hon.
- Aa det gjorde du.
- Okej , men jag och Alva förklarade typ allt om Eric
för Justin igår..
- Vänta , allt? frågade jag henne.
- Ja.. svarade hon.
- M-me-en.. sa jag med darrig röst.
- Men iaf han säger att han ska prata med dig , så du borde nog klä på dig och så.. sa hon och
lade på.
Jag tog ett par Jeans och en rosa topp som satt löst.
Jag sminkade mig och plattade håret.
Jag satt vid fönstret och såg honom komma gåendes.
några minuter senare kände jag hur någon kramade mig bakifrån
och han sa..

---

VAD TROR NI HAN SA? KOMMENTERA!