♥The One And Only♥

Jag ringde Elin men hon svarade inte , jag hade inte hört
något från Elin på nästan en hel månad.
Plötsligt så ringde det på dörren , jag öpnnade och där
stod...

---

Alva och Amanda..
Jag stängde dörren mitt framför näsan på
dem och låste den. Jag hörde att dem bankade på dörren flera gånger
men jag ignorerade dem , jag kollade på inlägget jag skrivit
det stod inte mycket men såhär stod det:
Jag orkar inte det här mer , ni lovade att
aldrig lämna mig men va fan ni snackar inte ens med mig , jag
är borta ur era liv och ni har ersatt mig..
Varje dag jag går till skolan så ser jag er men ni ser inte mig..
This is how i feel <|3

(Låten tillhör inlägget)
Jag grät alltid när jag lyssnade på den här låten
för just nu så kände jag mig precis så..
Jag visste inte längre vad jag skulle göra eller nånting..
Just nu önskade jag att jag kunde somna och när jag vaknade
komma tillbaka till tiden innan vi visste vem Justin Bieber var..
Eller när jag inte hade träffat Eric..
Jag ville vakna upp och var sex år igen , att
gå upp varje morgon och vara med Amanda , Alva och Elin som jag hade
känt sen då.
Vi fyra hade varit bästa vänner men nu så hade dem övergivit mig..
För killar som dem endå skulle göra slut med om några veckor , kanske månader om dem
hade tur..
Jag hörde fortfarande banket på dörren men det blev högre och högre.
Min mobil plingade till och det var ett meddelande från Chaz.
OM DU INTE ÖPPNAR SNART
SÅ SLÅR VI IN DÖRREN!
Jag brydde mig inte så mycket utan svarade
GÖR DET NI , JAG KOMMER ENDÅ
INTE PRATA MED ER..
Jag tänkte inte prata med dem , dem hade lämnat mig så det var deras val..
Min mobil plingad igen och det var ett sms från Caitlin den här gången.
JAG MÅSTE PRATA MED DIG , SNÄLLA MÖT MIG VID GALLERIAN
OM EN KVART.
Caitlin var den enda av dem jag kunde tänka mig att prata med..
Jag fixade mig och sen hade jag ingen aning om hur jag skulle ta mig ut.
Jag längst ner så jag gick ut genom fönstret och tog nyckeln med mig.
Jag sprang till gallerian och smsade henne.
JAG ÄR HÄR , VART ÄR DU?
Det tog bara några sekunder innan jag fick svar.
ÄR VI FOREVER 21 , KOM HIT!
Jag gick till forever 21 och där stod hon.
Hon var ensam och det var tur för jag ville inte prata med nån annan.
- Hej. mumlade hon.
- Hej. svarade jag.
- Vi går och sätter oss där. sa hon och pekade på en bänk.
- Okej. sa jag och vi gick och satte oss där.
- Nikki jag vet att du har det svårt , men dem andra saknar dig.
Jag ser det på dem för ingen garvar , ingen pratar vi bara sitter där.. sa hon.
- Men , ni lämnade faktiskt mig , ni kollar inte ens på mig.
Det är som om jag har slutat existera. sa jag och kände några tårar rinna ner för kinden.
- Nikki , dem andra vågar inte prata med dig , och Alva och Amanda
bröt ihop på lunchen så dem behövde gå , fattar du inte hur mycket vi saknar dig? frågade hon mig.
- Gjorde dem? frågade jag och Caitlin nickade.
Plötsligt ringde Ryan men jag tryckte upptaget.
- Vem var det? frågade Caitlin.
- Eh , mitt ex från Sverige. ljög jag.
- Nikki du suger på att ljuga. sa hon och kollade mig i ögonen.
- Okej , det var Ryan , men jag vill inte prata med dem.. svarade jag.
- Varför inte? frågade hon mig.
- För att jag kommer bryta ihop och allt sånt och jag hatar att gråta. svarade jag.
Nu ringde Justin och Caitlin tog min mobil och svarade.
- Hej Justin! sa hon.
Jag hörde inte vad Justin sa men Caitlin sa någonting om gallerian och jag visste att dem skulle
komma hit.
- Du sa väll inte att vi var här? frågade jag henne.
- Jo , var det dåligt gjort? frågade hon mig oförstående.
- Nej , men jag måste gå nu. sa jag men hon höll kvar mig.
- Nej! sa hon och höll fast mig.
- Men jag kan verkligen inte träffa dem , snälla Caitlin? frågade jag henne.
- Just nu är jag inte snäll. svarade Caitlin.
10 minuter senare såg jag dem och Caitlin skrek att vi var här..
- Caitlin jag hatar dig. väste jag.
- Naaw älskar dig med! svarade hon.
Jag kollade bort från alla och pratade inte med nån av dem.
Alva och Amanda sa förlåt ungefär tusen gånger men jag ignorerade dem.
Jag kände att nån tog tag i min haka och det var Justin , jag slog bort hans hand och vände bort
blicken. Jag kollade ner mot min handled och hjärtat som jag hade skurit för några dagar sen.
Amanda och Alva kollade ner på det och sen kollade dem på mig.
- Har du skärt dig? nästan skrek dem , dem lät verkligen oroliga men jag ignorerade dem.
Jag kände allas blickar på mig , även Justins och Christians fast dem visste.
Jag svarade inte utan kollade bara ner.
Jag ville bara springa ifrån dem , men jag visste att killarna var snabbare en mig.
Jag kollade på dem och såg att till och med Chaz och Ryan såg på mig med oroliga blickar.
- Ja. mumlade jag. och kollade ner.
Alva och Amanda höll om mig. Killarna bara satt och glodde på mig.
Jag såg på Justin och hans blick sa "det-här-är-mitt-fel"
Vi var i gallerian i några timmar och tillslut behövde alla gå , men jag orkade inte gå med dem jag ville
vara ensam och tänka så jag stannade kvar och otur som jag hade så bestämmde sig Justin också för att stanna kvar.
Jag kände hans blick på mig och kollade på honom men det sved i hjärtat av att kolla på honom.
Jag vände bort blicken.l Han gick närmare mig och tog tag i min haka.
- Snälla Nikki , förlåt för det med Jasmine , hon kysste mig. Jag lovar
att jag aldrig skulle kyssa henne.. Jag älskar dig men jag trodde inte att du skulle komma tillbaka , jag
trodde det var du som kom när det var hon och jag önskar att det var du som hade kommit..
Jag kände sakta några tårar rinna ner från min kind och Justin torkade dem.
- Justin , jag vill säga att jag älskar dig , jag vill att du ska hålla om mig.
Jag vill kyssa dig just nu , mer en nånting anna faktiskt.. Men jag kan inte.
För om jag gör alla dem där sakerna så kommer jag förlåta dig och sen kommer
samma sak hända igen. sa jag och Justin kollade på mig med ledsna ögon.
Jag stod verkligen inte ut med hans ögon dem var ännu vackrare i verkligheten en
på bilder.
- Okej , men shawty jag kommer alltid vänta på dig. sa han.
- Jag tror inte det är någon bra idé , dem har ringt från sjukhuset och mamma
är okej nu , jag antar att vi aldrig kommer ses igen. sa jag.
Jag såg hans ögon fyllas med tårar och han kysste mig.
Jag ville putta bort honom men jag kunde inte.
Han var så perfekt och jag kunde verkligen inte säga nej till honom.
- Jag älskar dig. viskade jag. Han höll om mig och sa
- Jag älskar dig mer. Jag började må dåligt över att ljuga för honom , men
jag kunde verkligen inte stanna.
Jag gick till mitt hotell och gick in , jag packade mina grejer och så
bokade jag ett flyg till Spanien , Madrid.
Jag kände mig skylldig att berätta för Alva , hon kunde ju endå ljuga.
Jag ringde henne men hon svarade inte så jag lämnade ett meddelande
och sa:
Alva jag sticker till Spanien , Madrid.. säg inget till någon
speciellt inte J-justin. sa jag och svalde. sedan tryckte
jag på den röda luren.
Jag tog en taxi till f-platsen och gjorde inte så mycket i väntan
på att få åka iväg men tillslut så gick planet.
Alva's Perspektiv/5 Dagar Senare
Jag hade lyssnat på Nikkis meddelande flera gånger om och om igen och jag
kunde inte fatta att hon gjort det..
Hon hade ju åkt till New York men det var endå innan för USA:s gränser.
Tänk om nånting händer henne..
Jag kunde inte sluta tänka på henne.
Justin hade sagt till alla att hon åkt hem till Sverige.
Han hade ringt hem till henne flera gånger men ingen svarade.
Man såg på honom att han började förstå , han ringde Elin och hon svarade.
Han såg beskymrad ut under hela samtalet sen utbrast han.
- Nikki ljög! han var ganska arg.
- Vad menar du? frågade Chaz.
- Hon ljög , hon sa att hon skulle till Sverige men Elin har inte sett henne eller nått
och sa att Nikki var någon annan stans! han var as arg men också orolig.
- Och hon sa även att om någon skulle veta nått så skulle det vara du! sa han och pekade på mig.
- Jag? varför skulle jag veta nått? frågade jag honom men han såg igenom bluffen.
- Du vet! utbrast han.
- Vad vet jag? frågade jag honom.
- Du vet vart Nikki är! sa han.
Innan jag visste nått så hade han tagit min mobil och kollade igenom
alla sms alla samtal och alla meddelanen.
Han hörde Nikkis meddelande och han fattade inget , allt han fattade var Justin , Spanien och Madrid.
- Vad säger hon? frågade han mig.
- Öh , inget.. svarade jag.
- Hon säger att hon sticker till Madrid och att Alva inte
får säga det till nån speciellt inte dig. svarade Amanda.
- Men hon sa ju att hon skulle hem till Sverige. sa Justin.
- Jag tror hon ljög , det vore ju inte första gången. sa jag
- Jag måste göra en grej. sa han.
Han packade lite grejer och alla fattade.
- Nej , Justin om hon inte sa det till dig så är det för att hon vill vara själv. sa jag.
- Hon sa att vi aldrig skulle ses igen , om jag låter henne få som hon vill så kommer hon ruttna i Spanien! sa han.
- Nej , hon ärvde en massa pengar från hennes pappa , och hon tjänar fortfarande pengar på
hennes pappas företag.. svarade jag.
- Helt ärligt så skiter jag i det just nu , jag behöver henne och jag älskar henne.. Ni
får följa med om ni vill , men annars så åker jag själv.
Jag och Amanda kollade på varann och sen så kollade hon på Chaz och jag på Ryan.
- Vi följer med! sa dem båda.
- Allt för att slippa skolan! sa Christian och jag
och Amanda ryckte på axlarna och sa
- Varför inte? sen så packade alla kläder och sånt och sen så tog vi ett privat plan
och åkte ner till Madrid.
- Vart tror ni hon är? frågade Justin oss.
- Ingen aning. svarade alla.
- Alva ring henne , säg att du har bråkat med alla och fråga vart hon är! utbrast AManda.
Alva gjorde som hon sa och hon sa att Nikki hade sagt att hon jobbade på ett café som hette nånting med "EM"
Vi hyrde en bil och åkte dit.
När Nikki såg först Alva och sen alla andra så gick hon någonstan , antaglien till själva köket eller vad man säger.
Hon pratade med nån och sa någonting om att hon inte ville blablablablabla.
- Blondie har blivit servitris! utbrast Ryan och började as garva.
- Så går det för alla dumma blondiner! sa Chaz och även han började garva.
- Jaja , vad vill ni? frågade hon och kollade surt på oss.
- Att du följer med till ATL. svarade Justin.
- Tyvär , kommer inte hända. sa hon bitchigt.
Nikki's Perspektiv
För fan för Alva , för fan för henne!
Det var ett misstag att säga till henne vart jag var.
Jag älskade fortfarande Justin men jag ville inte tillbaka till ATL
särskilt inte nu när jag näääästan hade lärt mig flytande spanska.
Jag hörde att min chef ropade nått i stil med "Dem är våra gäster var lite vänlig!"
Chaz , Justin och Ryan började flina men jag vände på klacken och gick där i från bara.
Jag trivdes verkligen inte som servitris här men jag behövde något att göra som gjorde att jag inte tänkte på Justin.
Jag frågade Mimmi om hon inte kunde ta deras beställning och när hon gick ut och såg Justin så
hörde jag henne säga "Omb , omb , omb , omb" om och om igen.
Tänk att jag varit så. tänkte jag och suckade.
- D-e-em vill pr-a-ata me-e-d dig. sa hon och skakade.
Jag suckade och gick ut dit igen.
- Vad? frågade jag dem.
Dem ville att jag skulle sätta mig ner men jag nekade.
- Nikki varför gör du alltid såhär? frågade Amanda.
- För att slippa er och faktiskt få vara ensam? sa jag.
Jag såg på Justin att han blev sårad av mina ord men jag brydde mig inte.
Jag hade ju det här jobbet för att inte tänka på Jutin och sen så dyker han upp , Perfekt!
- Har blondie gått och blivit kaxig? frågade Ryan.
- Eh... svarade jag bara.
Dem alla kollade på mig och jag visste att jag förendrats och att dem märkte det men jag brydde mig inte.
Efter ett tag gick alla utom Justin men Jutin envisades med att sitta kvar där hela dagen och när jag slutade så
följde han efter mig.
- Stalkar du mig? frågade jag honom.
- Du sa att du älskade mig. mumlade han.
Hag såg på honom en kort tund och sedan sa jag.
- Och det gjorde jag. svarade jag honom.
Han stannade och jag gick vidare.
När jag kom till hotellet så hittade jag en lapp.
det stod. "I have your bracelet , if you want it find me"
Just då så såg jag att jag hade tappat armbandet som jag få av min pappa när jag var liten..
Jag gick ut från hotell rummet och såg en massa pilar.
Jag följde efter dem och plösligt såg jag en lapp.
"I'll  give you flowers" och sen å fick jag ett par blommor av en kvinna.
Jag såg flera pilar och plötsligt så kom jag till
en dörr och där fanns det en lapp där det stod "I'll make every moment MAGICAL!"
Jag öppnade dörren och där satt han med sin gitarr och sjöng one less lonely girl
och jag dog. Det var för gulligt. han gick fram till mig med gitarren och fortsatte sjunga.
Jag ville ha honom tillbaka men han hade sviktigt mig ganska många gånger , jag
tänkte inte ge mig bara för att han sjöng för mig.
När han sjungit klart viskade han
- Nicole Rebecka Svensson , Jag älskar dig.. Snälla förlåt mig.
- Justin Drew Bieber , Jag älskar dig med.. Men vågar inte förlåta dig. viskade jag..
Jag kramade om honom och kysste honom på kinden men sedan gick jag.
Jag kände hans blick i ryggen och när jag vände mig om så såg jag en tår rinna ner för hans kind...

---

SKA HON FÖRLÅTA HNM ELR NT? KOMMENTRA!